Höst

Ja nu är hösten här!
Vi har fortfarande två hästar kvar i hagen för sommarbetet, men till helgen får de komma hem. Regnet som kom i helgen var både mycket och kallt. Själv jobbade jag hela dagen och kunde bara oroligt hoppas på att familjen klarade uppgiften. Det gjorde de...nästan!
Min oro låg mest i våra två unghingstar. Regnaat gick med Fille och Lillfjomp i en stor hage här hemma , medans Cessal som inte visat några hingstbeteenden med ston, har gått en månad i den stora sommarhagen. Regnaat fick de hem och in i stallet, värre var det med Cessal- Eftersom transporten var på lagning kunde de inte ta hem honom men jag föreslog att de skulle försöka få på honom ett regntäcke tills nästkommande dag. Men se det gick inte heller. Millan som till en början avskydde dessa två ungdomar, tog nämligen på sig en mammaroll när Cessal anlände till sommarhagen. Hon vägrade helt enkelt släppa fram någon till honom.

Nåja han klarade sig väl och nästföljande dag hjälptes jag och Nea åt att gå hem med honom och Skrutten. Tanken var till en början att ta hem Millan och Cessal, eftersom jag antog att hon inte skulle acceptera en särskiljning. Men nej, hon överlämnade honom i min vård och ville inte alls bli infångad. Så det fick bli Skrutt som fick komma hem igen.

Idag såg det regnsjukt ut igen så gossarna har idag fått täcken på sig. De stod lugnt still medans jag försiktigt satte på dem täckena. Men när de väl kom till hagen tag de ett par rejäla varv runt. Ja det såg verkligen ut som om de testade hur det kändes med täcken..leende.

Ja vad har hänt mer då....
Förra veckan dök Millans förra ägare upp. Millan var lite tveksam till en början men gick sedan fram och smakade på morötterna. Hennes förra ägare var i alla fall nöjd.Ja de var faktiskt riktigt häpna över de stora hagar vi har till hästarna.

Kim och Stoffes fotbollsträning är över för denna säsong. Kim ville börja på handboll men en cykelkrock mellan bröderna skött upp starten några dagar. Han ramlade rejält och fick in styret i ljumsken med svullnad och blåmärke som resultat. Istället blev det en resa till Kupolen för inköp av lite varmare skodon och diverse andra saker.

Själv kämpar jag denna vecka med en tenta..tyvärr inte den sista, riktigt än.

Besök på moosgarden

På väg hem från Östersund gjorde vi en avstickare till moosgarden.  Ett tio stjärnigt utflykts och upplevelse alternativ.

Vi fick smaka älgmjölk. Jag fick mata en av älgkalvarna.

Vi fick mysa och klappa de stora älgarna inne i hägnet.

Östersund

Igår övergav vi hemmet för några dagar och styrde bilen norrut mot Östersund. Har hyrt stuglägenhet med egen dusch på Östersunds camping och stugby. Helt klart godkänt boende.
Efter en smått orolig natt -
Kim bokade en överslaf och vägrade byta med Christoffer, men kom sedan på att han vågade inte sova överst och så inte jag heller. Därmed sov han skavfota med mig fram till halv fem då Christoffer vaknade och hade svårt att somna om och även han kröp ner på mina 90 cm. Efter ett tags snurrande böt Kim till Christoffers säng, ytterligare en stund senare när Stoffe somnat gav även jag upp och klättrade upp i den övergivna överslafen
- så har vi ägnat hela dagen på Jamtli historieland. Över förväntan och tål fler upplevelsebesök. Till och med pojkarna kommenterade att hit kunde man åka igen och då ta med Zavanna.
Strax söder om Östersund finns även ett teknikland, jag hade det som plan B om det visade sig att man snabbt klarade av Jamtli - men som vanligt har jag tagit till på tok för snålt med tid, så nu hinner vi inte med detta denna gång!! Jag hade planerat att komma iväg hemifrån betydligt tidigare än vad vi gjorde, men det hade varit bra om vi åkt ännu tidigare än så. Nåja det går ju att göra fler utflykter och då ta med resten av familjen.

Nöjda med dagen, men trötta i både ben och knopp vart det gott med köttbullar och mos innan vi gick en minigolfturnering där jag, mamma vann till liten rödhårigs ilska "leende".

Nu blir det en skön dusch och förhoppningsvis en lugnare natt och som sagt vi rekommenderar Jamtli men kan man så ägna två dagar där.

Och ja...vi har lärt oss att onaka inte är mjölk!!

Qeros

Ja Qeros, är åter tillbaka i den ordinarie hagen hemma hos Rune. Skrutten, Cessal och Regnaat, något mer ärrade än för någon vecka sedan, drog förmodligen en djup och lättnadens suck!!
jag har haft planer i några dagar på att flytta om, eller det vill säga flytta bort Qeros från de yngre hingstarna eftersom de visade tecken på att inte uppskatta hans bitchiga attityd. Men som vanligt ska man förankra arbetsinsatsen hos den manliga existensen i mitt hus och liv. Startsträckan hos densamme är ibland, eller oftast ganska lång!!
Idag blev det dessvärre akut att flytta någon häst då Qeros var riktigt bitchig och jagade ut de tre större. Det fick bli den bitchiga som sagt.

Sommar

då helt plötsligt dyker sommarstugeägarna upp och det blir rörelser i varje stuga. Vissa märker man knappt av, andra vill uppenbarligen att vi mer fast boende och verkande ska inrätta livet och det som ska göras efter deras vanor och behov....

Årets första semestervecka

och vädret har väl inte varit det bästa, mest regn faktiskt. Men vi har hunnit med några hyfsat regnfria utflykter.

Jag och grabbarna tog en vandringstur ”bakvägen” till Jätturn i tisdags. Jätturn är både en grotta och en liten fin sjö. Kim sa i alla fall att det var en bra dag, när vi vandrade vägen tillbaka till bilen.

Under onsdagen åkte vi till Norberg och fikade på Elsa Anderssons kafé. Hög mysfaktor och verkligen gott fikabröd – världsklass! Efteråt hämtade vi ut nytt däck till min Virago – inte lika hög mysfaktor, även om priset jag slutligen fick betala visade sig vara 600-700:- billigare än förväntat.

Senare, under onsdagskvällen lyckades jag och min käre Lalla flytta våra två hingstar, Razze och Qeros från sin vanliga hage till den nya här hemma i byn. Världens turbulens uppstod, men slutligen hade de delat upp övriga unghingstar emellan sig. Däremot fick vi plocka ut Fille ur hagen för att Qeros inte skulle gå för hårt åt honom – stackaren. Fille fick tillbringa natten i stallet med ett blödande sår på manken.
Nåja, tänk om alla hästar var lika lättlastade i transporten som Razze och Qeros…var denna gång!!

Torsdag blev det inte så mycket gjort mer än att Emmy hjälpte till att ta flytta Razze till stallet och att fixa hovarna på honom och Fille. Ytterligare en hästflytt..eller två om man ska vara noggrann ska genomföras – allt för att skapa diskussioner i gårdarna i byn…nejdå, den är sedan länge planerad. Men för att inte skapa fullständig panik hos Regnaat och Cessal igen så blir det lite dubbelflytt. Jag har nämligen planer på att sära på de två unga herrarna. Dels för att de ska få lite egna självförtroenden och dels för att Cessal som jag har planer att behålla som hingst, ska få lite trafikvana då han går med stona denna sommar. Regnaat har redan börjat visa intresse för ston och kan således inte gå med dem. Men om jag kastrerar honom nästa sommar så får han mer trafikvana då. Stonas sommarhage gränsar mot en starkt trafikerad väg vilket bidrar med en viss träning.

Medans stona går på sommarbete har jag för avsikt att prova att rida Razze igen. Jag slutade att rida honom sommaren för två år sedan eftersom han visade tecken på hälta. Nu finns planer att han ska kastreras och bli ridobjekt till Emmy. Men jag vill inte släppa iväg honom ”oriden”.

Beträffande påståendet om grannarnas diskussioner så är det inte helt osant. Byn är – som förmodigen alla sömniga småbyar beskaffade med en ”bykonstapel”.  När hästarna skulle flyttas i onsdags hade jag gömt lite attiraljer i stallet. På väg tillbaka möter vi ovan omnämnde, på väg tillbaka står denne och nästan trillar över staketet för att kunna se vad vi pysslade med, med transporten. Själv blir jag lite trött på de synliga och ibland hörbara spekulationerna – de kan ju inte ha en aning om vad vi planerar och har för avsikt! Dessutom så i min mening, lever vår ”bykonstapel” i en lite för snäv okunnig bubbla vilket begränsar hans förmåga att se saker ur flera vinklar!!

Nåja…idag blev det en tur till Tombo isgruvor. En liten nätt vandringstur. Flera gruvor men dock ingen is. Vilket i och för sig förvånar eftersom det varit en kall vinter och sommaren har än inte visat så mycket värme då temperaturen ligger någonstans mellan 14 och 19 grader. Men det påstås dock att isen ska kunna ligga kvar ända in i augusti.

Med detta känner jag att jag bidragit med lite förströelse samt närkultur till mina barn och kanske lite tips om billiga utflyktsmål för fattiga normala barnfamiljer.

Och sedan till det sorgliga

Igår vid lunchtid

störtade en brandbil från Smedjebacken ner i en ravin på Tolvsbovägen

under en utryckning till en singelolycka i Malingsbotrakten

två av de fem brandmännen omkom.

Vi har inte riktigt säkert vetskap ännu om vilka dessa två är,

men mina tankar går till deras familjer,

framför allt till deras barn som nu mist sina fäder.

Tomtgräns

Sedan vi flyttade in här har jag haft på känn att den ena gränsmarkeringen inte stämt. Dels har det inte varit ett riktigt gränsrör som brukligt utan ett smalare och grönt järnrör, dels så tyckte jag att gränsen gick närmare sommarstugan nedanför oss, och slutligen borde ju gränsen gå mer rakt i linje med en annan grannes åkerskant. Eftersom det var den ursprungliga stamfastigheten!!

Idag mätte jag först med ett tremeters måttband och kom som förväntat närmare sommarstugan. Att gränsen däremot mot stamfastigheten (långsidan om man säger så) och dess åker inte var korrekt hade jag däremot inte reflekterat över.

Senare under dagen fick vi hjälp av en god vän att mäta ut med laser och hittade slutligen till och med den riktiga gränsmarkeringen eller gränsröret, som visade sig vara betydligt längre ner än förväntat. Vi fick således en hel del mer tomtyta och gräsmatta.

En yta som i fem år körts av med traktor anlitad av stamfastighetens ägare. Dom har antagligen också trott att de haft mer mark och tyckt att våra trappstenar legat på deras mark - vilket visar sig inte är fallet. Inte ens mina bärbuskar, som jag trodde blivit satta på deras mark, istället står de flera meter in på vår tomt. Jag skulle gärna vilja flytta dem och det lilla äppelträdet som överlevt harangrepp. Men det är kanske ingen idé. Hallonbusken med gula hallon kanske går att flytta, den vart ju planterad nyligen. Förmodligen blir det några fler vinbärsbuskar och körsbärsträd. Men även hängsäljen Linnea vill ha.

Synd bara att vi inte visste detta när vi anlade landet och växthuset, förmodligen hade det då blivit en annan planering.

Men hur som helst jag är jätteglad över den nya "utökade" rättmätiga ytan, vilket även medförde att det inte blev lika trångt vid slänten.

Pepparkakan

Liten växer och har blivit lika fjantig, eller fjompig som sin storebror var under en tid ;)
Men hon har fantastiskt roligt i hagen. Fort går det också!!

Midsommar

Önskar er alla en riktigt fin och trevlig midsommar.

Skogspromenad

Igår förmiddag tog vi en härlig skogspromenad trots att det stundom duggade.

 Christoffer har just varit på väg att krocka med en stor älg som kom rakt emot honom.

Kim tar sig en paus och funderar över livet. För mig vart detta en helt fantastisk bild - en bild att minnas.

Irriterad

I min närhet finns ett äldre par. Han oroar sig över ekonomin och drar in på både det ena och det andra. Jag vet att inom en snar framtid kommer de att få omkostnader och jag undrar hur det ska bli då. Bland annat har en av dem avstått från att ordna sina tänder och den andre fick inte ny tandbrygga. En ej rätt anpassad tandbrygga kan orsaka skavsår som innebär att personen ifråga avstår från att äta. Och äter man inte ja...
Deras kost består av köttbullar med endera makaroner eller potatis. Ibland kör jag dit lite annan mat för att variera lite för dem.
vad som gör mig irriterad att det hos dem tycks finnas en släkting som inte tycks ha en aning om pensionärers många gånger dåliga ekonomi. För några år sedan tog den ena parten ett lån på en dyr TV för att släktingen inte hade TV i alla barnens rum längre. Nu har TV:n gått sönder igen och jag har lagt ihop den äldres förfrågningar om vår TV och denna trasiga TV!!!

Ute i hagen för första gången

"Luzias Pepparkaka" har för första gången fått komma ut i hagen. Jättekul, hon for omkring, skuttade och rullade sig. Skönt att få röra sig på lite större ytor i varm sol en stund innan en regnskur kom och gjorde så de fick gå in i torra stallet igen.
En liten tuff tjej som gärna låter sig klappas. Mamma Mellody vaktar noga, vi får komma fram men nyfikna får, får allt hålla sig på betryggande avstånd.

Opponering

Slutskedet på c-uppsatsen!
I flera veckor har jag svettats över c-uppsatsen som jag vart själv att skriva. Det har varit många motgångar denna resa - "farmor" som blev dålig, Pärlan som gick ifrån oss och så slutligen jag som säckade ihop en morgon. Kunde inte stå upp, inte sitta för det bara snurrade så jag kräktes. Men till slut fick jag ihop en slutprodukt som lämnades in.

Idag var det så opponering - ångest - men det var inte så hemskt. Visst var det en del att räta till, men det fick alla. Det liksom hör till.

Helgen är uppbokad men sedan blir det några dagar att räta till systemteorin och fylla på analysen.
Tack alla ni som stöttat mig och slutligen ni som opponerade på mig.

Det lilla stofölet

Mellodys lilla stoföl

här ett halvt dygn gammal

Lite mörkare brun än sin storebror Digestive.

Så fantastiskt mjuk i pälsen.

Namnförslag är pepparkaka

Luzias Paulina

Luzias Petronella

Yamaha

ja vi får se vad dat kan bli i slutänden.

Litet föl

Ja, inatt mellan ett och två föddes ett litet stoföl...vad vi tror hitintills! Har ju sett fel förr ;)
Fyra vita strumpor och en bläs. Men med tanke på att mamma Mellody är vit och pappa Qeros gråsvart och storebror fjompen vit så...ja vi väntar ngt år och ser vad slutresultatet blir.
Återkommer med bild på det lilla underverket.

Mor och barn mår hitintills bra i alla fall.

Mellody

Nu står det nog inte på förrens Mellody fölar. Det bokstavligen sprutar ur hennes ljuver. Samtidigt som man är förväntansfull och intresserad av vad det blir denna gång så finns en stor gnagande oro eftersom det inte gick bra för Pärlan.

Mellody var lugn för några timmar sedan, drack lite vatten, ville bli kliad och tuggade lite på höet. jag åkte hem för att möta upp grabbarna som kom från skolan medans Emmy skulle åka förbi och titta till Mellody en stund. Nu är vi strax på väg dit igen.

Godståg körde över 17 åring

En 17 åring på väg till skolan vart överkörd av ett godståg igår morse. En pojke lika gammal som vår Linnea. En gosse som livet just har börjat för. Föräldrar, en familj som mist  sitt barn sitt syskon....i en tid som bara ska vara glatt och bjuda på förhoppningar om en trevlig tid...

Jag avskyr att höra sånt här och det får mig ännu mer att tänka när jag ser barnen åka iväg. Man vet aldrig om de kommer hem igen. Jag vet inte om jag skulle klara av att mista något av barnen.

Unghingstarna

                                                
                                                                 Cessal o Regnaat

Efter en lång transport först med lastbil och sedan med vanlig transport kom de så till oss dessa förtjusande ungpojkar.

Första gången de skulle lastas på lastbilen hade de krånglat så lastningen tog en halvtimme. Men sedan hade de fattat galoppen och klev på galant och stod lugnt under resan. När vi skulle lasta av var den jag trode var tuffast mest svettig och fundersam över tillvaron. Väl i stallet var ordningen återställd och Regnaat gillade all mänsklig kontakt medans Cessal var mer återhållsam.

Två dagar stod de i stallet sedan tänkte vi ha dem ute i Kattäppshagen några timmar. Cessal klev intresserad ut ur stallet och gick nyfiket iväg med husse. Regnaat tyckte däremot att det var läskigt. Vi kom till hagen och släppte dem lösa. ganska snart såg vi att Regnaat var lite väl intresserad av att försöka ta sig ut ur hagen och han fick sig några elstötar. Vet inte om han fick panik eller om han bara skulle ut men han tog ett skutt och drog rakt över eltråd och allt. Cessal efter och sedan gick det för fullt över åkrarna mot skogen.

Vi efter! I flera timmar letade vi men såg bara spår. När mörkret började falla gav vi upp och ringde polisen och föregående ägare.

Dagen efter- söndag morgon Emmy och Peter (vän till familjen) tog bilen för att åka runt och kolla skogsvägarna på andra sidan skogen medans jag och Lalla tog Millna och Candy gick respektive red åt det håll vi sist såg spår efter våra förrymda odågor till hästpojkar.

Eftersom jag red ifrån Lalla och Millan en bit så vart Millan ängslig och gnäggade vilket gav resultat snart fick vi gensvar. Jag red efter gnägget och fick snart se Cessal och Regnaat på andra sidan ett hygge.
Gossarna kom oss till mötes och det var inget svårt att fånga in dem.

Det blev stallet ytterligare några dagar tills vi hade förstärkt hagen närmast stallet med plankor. Nu har gossarna gått några dagar med resten av gänget men inte riktigt blivit acepterad av dem.

Idag tog vi beslutet att flytta Candy och Millan till en liten hage ovanför oss samtidigt som vi öppnade upp till en större del av hagen vid stallet för att se om de stannade kvar med bara elband. Kvar i hagen har vi Skrutten och Fjompen i förhoppning att de inte försvinner så långt utifall ungpojkarna får för sig att gå igenom tråden igen.

Millan

                                                  Vårt nya sto - fullblodsaraben Millan

En go trevlig och hyfsad lugn tjej. Föregående ägare skulle ha suttit på henne, men efter Emmys provridning tvivlar vi en aning på det. Emmy höll så när på att bli spetsad på en järnstolpe.

Nu har jag införskaffat en ny skyddsväst för ridning eftersom min gamla spårlöst har försvunnit.

Efter två dagar i hagen hade Millan blivit upptagen i gänget och funnit sin plats.

Ny häst vart hästar

Först tänkte jag lägga ner hela avelsverksamheten. Men stöttad av omgivningen så började jag titta efter ett nytt sto. Tanken var i början att jag skulle få tag på ett hyfsat billigt sto som kunde passa Razzeman. Hade dessutom någon konstig ide om att hon inte skulle vara i behov av att ridas. Jag tror att det var en spärr som slog till för att jag inte skulle bli för nära känslomässigt!
Hittade väl några annonser men det var väl ingen som var så där jätteintressant. Sparade några och ringde till och med och bestämde att vi skulle komma och titta på ett korsningssto.
Fick lite hjälp att leta och på vägen hamnade vi bland arabannonser utifrån mitt slumrande distansintresse. Han inte mer än andas att min dröm har varit att äga ett svart arabsto och så var det en annons där. Men jag misstänkte att ägaren i grunden inte var beredd att sälja sitt sto eftersom hon skrivit med att hon kunde tänka sig fodervärd eller medryttare.
En ny sökning och jag hittade ett tjusigt arabstuteri där jag såg en tjusig grå arab. Tyvärr visade det sig vara en valack. Men de hade några fina stoföl också till salu som jag mailade och frågade prisbild på.

I samma veva hittade jag ett tjusigt fyra årigt grått arabsto inom rimligt pris. Ringde och bestämde tid för besök. I samma veva fick jag svar från arabstuteriet. priset för stoet var lite för dyrt men jag fick ett trevligt erbjudande på att köpa två unghingstar. Det fanns fyra att välja mellan. två ettåringar och två tvååringar. Många funderingar och diskussioner....

under tiden åkte vi och tittade på stoet och jag vart blixtförälskad. Handpenning betalades på stående fot och tid för hämtning bestämdes.

Kunde dock inte släppa erbjudandet på unghingstarna. Övriga inblandade var med på noterna och handpenning lades på även dem, samtidigt ville vi gärna se dem.
Jag tyckte om den ena tvååringen på bild och en av de två ettåringarna  var grå. Men till slut föll ändå valet på båda ettåringarna eftersom jag gärna vill vara med och hantera så tidigt som möjligt när det är hästar - och speciellt unghingstar.

Vi var ner till stuteriet över en helg och fick en trevlig rundvandring och se de övriga få hästar som var kvar. Det tackar vi för :)
Slutbetalning lades och transport beställdes till några dagar senare.

Bilder

Fjompen, Candy, Kiwie och Skrutten 2011

Byvy 2011

Käre mannen med Welsharna o Alice

Busgänget i skymning

Mellody o Pärlan

Razzeman

Skrutt

Skrutt

Razze försöker få mat av Candy

Mellody

Steisy

Steisy

Hovar



Razzeman i Kattäppa 2011

Razzeman vart riktigt ompysslad idag vilket inkluderade att hans hovar vart putsade. Det är okey tycker han så länge han blir matad med massor av morötter och pellets. Ny röd grimma fick han också vilket passade honom.

Bara så synd att hans två små "pojkar" inte fick stanna i våran värld. . . .

Rida Candy

Igår när jag var ute och red igår så hade det helt plötslig växt upp en ny sten på en av våra vanligaste ridstigar. Husch så farligt. Fy på den som planterat den där "skratt".   Lite längre fram där korna går och som ibland är läskiga för att däremellan vara det mest vanligaste så hade koägaren lagt ett gäng vinterdäck i en hög. dessa var rent ut livsfarliga och antogs kunna flyga upp och bitas vilken sekund som helst "leende".
Ja jösses iblannd är vissa saker livsfarliga, exempelvis timmertravar för att däremellan inte ens existera.

Pärlan 19980413 - 20120410

Pärlan 2009

Nu är det två veckor och en dag sedan vi förlorade vårt varmblod Pärlan och hennes två små föl. Det har varit tunga dagar med många tankar som snurrat. Det hjälper bara till viss del att veterinären som var ut och skrev intyg sa att vi hade inget kunnat göra och det hade gått fort, ja under minuten. När Pärlan dog.
Utifrån hur Pärlan låg och hur fölen låg hade hon aldrig hunnit rest sig. I samma som fölen föddes hade även livmodern följt med ut och en blodåder hade brustit. Hon han aldrig först vad som hände och veterinären sa att hon hade haft ondare om hon haft kolik.
Eftersom hon fick tvillingfölen minst en hel månad för tidigt så var de för små. De hade inte klarat sig ändå på grund av den låga vikten enligt veterinären.
Det var två små fina hingstföl och Razzes första avkomma. Det känns så ..ja...rent ut sagt för dj...

Även om jag inte alltid kunde lita på Pärlan efter hennes hyss första tiden hos oss så satte hon djupa spår hos mig och övriga familjen. Hon var Candys bästa vän och jag brukar tänka på och fundera över när vi går mellan hagen och stallet om Candy någonstans vet att hennes kompis för alltid är borta??!!

Nu vilar i alla fall Pärlan och hennes pojkar i sluttningen i en liten hage. Och inget ont som har något gott med sig! Eftersom hon är begravd "hemma" så var miljö- och djurinspektören tvungen att komma och godkänna. Hon berömde hästar och hagar, ja hon sa att de hade det bra och som hästar ska ha det.

Men hur som helst vi kommer att bevara minnet och sakna Pärlan för evigt. tack för den tid vi fick ha dig i alla fall.

Pearlstyler 98-1221
e. Kosar - e.Speedy somolli (US) u.Hail Mary (US)

u. Queen Starlight e. Tibur (Fr) u.Isa Starlight


 2 Hingsföl   e. Razze  (e. okänd härstamning u. varmblods travare) u. Pearlstyler

Pärlan och Skrutten

Två riktiga vänner

Tack Pärlan för den tid vi fick med dig.

Ska alltid bära med oss minnet av dig.