På väg

Då var påsken och Linneas påsklov slut. Har just skjutsat henne till tåget för vidare färd mot Västerås.
Eller lov och lov hon har ägnat större delen av lovet till att jobba, det vill säga hon har planterat blommor, pyntat påskris med mera för att försköna centrala delar av kommunen.
Lite tråkigt att hon åker, det är skönt att höra hennes pladder på kvällarna om det hon varit med om. Hon är inte som Emmy som ringer hem någon gång om dagen, utan det kan gå flera dagar, ibland inte alls innan hon slår en signal. När jag ringer till Linnea är det ofta snabba (i sammanhanget) samtal. Ofta har hon något annat på gång...så blir det när barnen är på väg att flyga ur boet. Helt naturligt! Men så tomt ibland.

Jag kom i alla fall på att jag måste föreviga lite av våren innan den också är på väg in i sommaren. Några bilder på påskliljor och mina alldeles egna blåsippor.
En bit in i skogen, bortanför skogsåkrarna, halvvägs mot Torrbo, ner mot sjön finns ett ställe där marken brukar vara alldeles blå av äkta vilda blåsippor den här tiden på året. Jag hoppas att de nya markägarna hinner se dem och förstår vikten av att bevara marken som den är.

Själv har jag under dagen tagit tag i rabatter och odlingslådorna. Idag förvånades jag över att timjans-plantan och dragonen överlevt vintern. Igår förvånades jag över de fullt ätbara morötterna som överlevt vintern i landet. Kanske har vi haft en ovanligt mild vinter eller så är det helt möjligt att övervintra dessa på våra breddgrader. Jag ska i alla fall komma ihåg till hösten, att inte rensa bort plantorna och några morötter. Intressant att se om det fungerar ytterligare en vinter.

Påsk och födelsedagar

Ja i år sammanföll påsken med Daniels och Linneas födelsedagar. En solig och varm påsk har det varit men en envis magåkomma satte stopp för mycket planerat.
Redan tidigt på långfredags morgon kräktes Kim och så fortsatte det en bit in på förmiddagen.
Jag fick ringa till äldsta sonen Daniel, som sedan länge beställt lunch med mammas skinkpaj för att i förväg fira hans 24 årsdag.
Daniel förstod men jag hörde besvikelsen. Jag hade också sett fram emot en trevlig stund med barnen och Daniels tjej. Istället städade jag och tog reda på tvätt.

Påskafton kom och Kim såg lite piggare ut. Vi tog bilen upp till stugan för att se hur den överlevt vintern och på vägen hem blev det både en sväng om vid Emmy, där vi fikade och satt en god stund i solen, samt en sväng om och hälsade på våra unghingstar. Tyvärr avtog Kims pigga framtoning och ersattes av en mer trött och hängig liten kille som klagade över värk i magen. Väl hemma igen somnade gossen i min säng. Där låg han tills det var dags att kliva över till hans egen och lämna plats till mig.

Påskdagen firade vi i all enkelhet Linneas 19 årsdag. Det gör lite ont att se barnen bli äldre. Ju mer tiden går desto längre ifrån de ljuva barnaåren kommer de. Jag brukar tänka lite vemodigt på åren i Torrbo, de åren då alla barnen fortfarande var kvar hemma, åren med alla djuren, åren utan datorn som skäl tid. Då vi åkte pulka utför backen, kälke efter hästarna. Tiden går så fort...så oerhört fort. Och med tiden tystnar huset alltmer. Jag längtar ibland efter tystnaden men jag vill egentligen inte ha den tystnaden. Jag vill höra barn pladder, barnfötter, fniss i enighet över något roligt.
Nåja man ska leva i nuet.
Just nu far hundarna omkring för att nyfiket ta reda på vad som händer utanför.
Linnea, Kim och Christoffer åker cross. Kim sov eller tittade på Tv i/från min säng igår. Åt minimalt...ja allt han tog åt sig åt han upp bara till hälften. Ändå var det inte mycket. Idag startade han med lite havregrynsgröt och blåbärssoppa men klagade sedan över magen igen. Jag lockade ut honom i solen med löfte om att få ligga i hängmattan. Sedan kom storasyster och lockade med lite glass. Jag tror glassen gjorde susen för det var efter att han ätit det som han också ville åka cross.
Så nu hoppas vi det vänt för honom och han piggnar på sig.

Fotboll

Barkenkillarna levererade riktigt bra på träningsmatchen mot Skogsbo idag. Christoffer kämpade bra och imponerade mycket på mig. Ett mål fick de in genom att Kalle B klackade in det från en hörna lagd av Samuel...tror jag ;)   Svårt ibland att hänga med och komma ihåg vilken grabb och namn!
Fortsätter grabbarna så här, kommer de att kamma hem hela serien :)

Själv har jag på grund av förkylning med halsont och feber fått avstå ridning denna helg. Bara att ösa ut hö i hagen och att mocka har krävt en stor ansträngning och nästan känts övermäktig då kallsvetten sprutat.
Men nu är Linnea hemma för påsklov denna vecka, så jag hoppas på några ridturer med sällskap under veckan trots att hon jobbar och min förkylning. För förkylningen måste väl ge sig någon gång.

Handbolls- och fotbollscup

Helgen har gått i cupers tecken.
Kim familjens handbollsspelare har varit på Irsta blixten i Västerås hela helgen. Jag skjutsade  honom redan på fredag eftermiddag. Grabbarna logerade i en av Västerås skolor, och de hade så trevligt att grabben inte hade någon större tid för mamma när jag senare på kvällen (efter att ha passat på att hälsa på storasyster som inte kom hem denna helg, på grund av högskoleprov) överlämnade lite energihöjande och matnyttigt (och onyttigt) att inta mellan kommande matcher. :)
Lördag morgon bar det iväg återigen till Västerås efter att vi hämtat upp lilla prinsessan, barnbarnet. Grabbarna spelade tre matcher men det blev tyvärr ingen vinst. Bättre gick det under söndagen då grabbarna tog sig ända till semifinalen.
Kim var i alla fall glad och nöjd med att storebror kom och hejade på laget under lördagen innan han tog prinsessan med sig och vände hemåt mot Stockholm. Under söndagen hade Kim stöttning av storasyster Linn
ea.
Vi åkte istället med Christoffer till Falun och Lugnet på XL Byggs fotbollscup.
Christoffers lag förlorade första matchen med 0-2, andra matchen ledde grabbarna med ett mål under två tredjedelar av matchen. Under matchens sista skälvande tio sekunder fick motståndarna in 2-1. Så det som såg så lovande ut blev en smått besvikelse för grabbarna. Grabbarna kämpade och spelade i alla fall bra.De efterföljande två matcherna höll grabbarna mot och båda matcherna slutade 0-0. Till något slutspel räckte det dock inte.

Söndag kväll bjöd i alla fall på två rätt trötta grabbar. Kim somnade en stund i mammas säng med lilla Theo tätt intill. Theo hade nog saknat älsklingshusse under helgen, för han följde Kim tätt i hälarna och det vanliga kvälls-trött-racet uteblev.
Och jag satt och tänkte som många gånger förr, att helgen gick rasande fort. Men jag han trots allt med lite sol samtidigt som jag med lite hjälp av Christoffer krattade bort lite kvistar och löv runt syrenhäcken och gräskanten utmed vägen. Har jag tur kanske jag hinner lite mer uteaktivitet nästa helg trots att den bjuder på fler fotbollsmatcher. För nu drar den säsongen igång jämte söndagarnas cross-skola på Säters MK och då är de helgerna välfyllda.

Flyttat hästar

Qeros och Razze har fått flytta till den lillstora hagen vid Rune. Jag tror de var lika glada alla tre. Rune hade saknat hästarna, och hästarna slog glädjeskutt när de kollat av hagen.

Jag hade planerat flytten till först om några veckor, men våren har ju tagit fart ordentligt vilket fört med sig en lite för lerig hage vid Em. Dessutom har nu Filles avbitna öra läkt ordentligt och pälsen växt ut, så vi törs nu prova att släppa honom med de yngre lite lugnare hästpojkarna. Så i samband med att sista höbalen vid Filles stall nu tar slut så beslöt vi att genomföra flytten i två etapper, varav den första var att flytta Qeros och Razze från hingststallet för att i etapp två flytta Fille dit istället.
Detta för att Qeros jagar Fille ur hagen. Razze i sin tur, blir så trött på Fille`s grälsjuka beteende att han till slut biter tag i honom och det är då vi återigen riskerar att Filles öron tar skada.
Så nu hoppas vi på att detta är den bästa lösningen.

Fått nog av väntan...

...på rätt förutsättningar.
Tror jag att en av yngsta sönerna fått.
Stoffe brukar normalt vara svårstartad på morgonen. Idag startade jag väckningsproceduren som vanligt när jag varit till stallet, ungefär vid klockan 06.17.
Klockan 06.20 gungade det till i ytterdörren och jag tittade förvånat ut, ser Stoffe försvinna ner efter byvägen.
Tio minuter senare när jag passerar farmor och farfar, där jag även ställer av Stoffes ryggsäck, ser jag honom fräsa runt på gräsmattan och grusplanen bakom farmor och farfars hus på fyrhjulingen.
Även om vintern var kort om man ser på perioden vi haft snö, så har nog väntan varit alldeles för lång för en crossintresserad liten kille :)