Ibland frestar det på hårt att vara valpägare!

Skaffade en ny bok igår! Den måste ha varit bra eftersom VildaHilda Vilsa har hårdläst den idag!!

Allt som oftast hittar jag kläder, skor, plantor, leksaker mm ute på gräsmattan. Av någon underlig anledning tycks hon dessutom ha full koll på vilka grejor vi helst inte vill att hon norpar "leende"!

En annan tråkig nyhet, har under våren sett en familj tagit långa löprundor med sin valp. Valpen är ungefär en månad äldre än vår Vilsa.

Nu vet jag att man dels inte ska motionera valpar för hårt eftersom det kan skada deras skelett-tillväxt. Först när en valp är omkring sex månader kan man börja ta korta promenader

Dessutom bör man väll först se till att man har full koll på inkallningen innan man är ute på starkt trafikerade vägar med lös hund.

Igår fick jag höra att ovan nämnda valp vart ihjälkörd pga att någon av ägarna var ute på löprunda efter en starkt trafikerad väg och hade valpen okopplad. Valpen lyssnade inte på inkallning. Vilket iof inte är alldeles ovanligt när en valp är omkring 7 månader och börjar komma i en trotsperiod och då tappar all tidigare kunskap - om de haft någon!

Visst kan olyckan vara framme, men varför okopplad hund i trafiken?!?

Bra också om man har dålig kunskap om hundar att man går på hundkurs, åde för sin egen och valpens skull.

Dagen idag...

...vart en ganska bra dag! Den ena nioåringen vart iof hemma från fotbollsskolan eftersom han hostat hela natten. Den andres fotbollsskor var som bortblåsta med vinden, vi letade och letade. Han var så envis att de varit med hem, nedpackade i en påse. Jag visste dessutom att jag plockat ur ett par fotbollsskor ur en påse igår, men hur vi än letade fanns det bara brorsans!
Jag tyckte dessutom att hade VildaHilda Vilsa tagit dem, som så mycket annat hon bär runt på, så borde väl i alla fall någon av dem synts någonstans på gården!
När vi sedan hämtade den för dagen fotbollstränade nioåringen hade han två par fotbollsskor med hem.

Ett stort tack till deras unge tränare som tog hand om skorna igår och lämnade dem till Kim!

Efter fotbollsträningen skulle den hostande nioåringen till tandläkaren. Det besöket vart knappt sju minuter. Efter lite slipande på en mjölktand ville gossen inget mer, när inte jag heller fick övertala honom för tandläkaren, som bokstavligen bad mig vara tyst så hon fick övertala honom, så var jag tyst! Och därmed vart det ännu mer tvärnit!
När denne tandläkare sedan spände ögonen i mig och talade om att han inte fick dricka så mycket läsk och saft, tog nioåringen till orda själv och talade om att han minsann inte fick dricka läsk så ofta!
Hehehe!

Så har jag återigen gjort tre mil på cykeln. Jag har alltid gillat att cykla. Man kan njuta av dofter, titta på naturen och vara i sina egna tankar samtidigt som man motionera kroppen.

Och slutligen har resultatet på senaste tentan kommit ut, så nu är jag lycklig ägare av betyg på två terminer och 60 högskolepoäng! Detta ska strax firas med rabarberpaj som familjens 15 åring gjort. Hon är en fena på det "leende".

Pust

Så efter att ha gjort en korvgryta, parerat ett syskongräl mellan lillasyster och en av nioåringarna om vad och vem som skulle duka, städat upp en krossad tallrik, varit till badviken och tagit årets första dopp, fixat kvällsmaten bestående av varm choklad och smörgås, nattat de yngsta, gjort ett stort gäng pannkakor till mellanmål och matsäck till morgondagens fotbollsskola samt moster kycklinggryta samtidigt som jag försökte parera och hålla fem hundar ifrån både pannkakssmet och kyckling är det bara nattningspromenaden med hundarna kvar innan det är dags att leta på sängen och skönhetssömnen! "leende"

Hingstlicens

Idag har vi äntligen fått livstids licens på att vi får använda vår hingst av rasen Welsh Mountain ponny i allmän avel. Ett stort mål jag aldrig trodde jag skulle kunna uppnå är nu nått och jag är enormt glad.

Jag väntar dessutom att vi ska få ett föl efter honom och vårt sto, Mellody inom de närmaste två veckorna.

Älvans Qeros 36-0117

som numer har betäckningslicens

Kalasfirarna

Vid tolvsnåret i natt ringde den ena av nioåringarna hem. Han ville sova hemma, längtade efter mamma och mjukistiger. Det var bara att klä på sig igen och hämta honom "leende".

Kalas

Mitt i all konfirmations donande kom jag på att pojkarna kanske skulle ha med sig varsitt paket när de åkte på kalas hos kompisen Alvin. Så efter dagens konfirmationsgudstjänst, nattvard och kaffe med glass vid bagarstugan åkte vi till Borlänge för att införskaffa passande pressenter.

Någon timme senare kom vi hem med pressenter, nya tandborstar och nya utemöbler!! Ett litet bord och två stolar. Jag har länge tänkt att jag skulle ha en mindre grupp ute vid bersån men det har inte blivit av. Med hjälp av Linnéa kom det så både ihop och på plats.

Pojkarna skjutsades och lämnades på kalaset, där det var planerad filmtittande och pizzamys.
Väl hemma fikade resten av familjen innan jag fortsatte till hingsthagen där jag hämtade Razzeman för en lång och avkopplande skogspromenad på nästan två timmar.
Väl hemma hade pojkarna ringt hem. Hela kalasgänget har så roligt och ska nu sova över hos Alvin i natt! Härligt och mysigt, samt ytterligare ett steg mot självständighet!

Min fundering är bara - när blir det tyst i det huset under det närmaste dygnet? En bekant till oss undrade vilka övermänskliga föräldrar Alvin har!? "leende" min uppfattning är att det är väldigt lugna föräldrar!

Farfar som ska skjutsa till morgondagens fotbollsskola är informerad och jag har bara att lämna över ryggan med matsäck och fotbollskläder och skor imorgon bitti när jag passerar till jobbet.

Konfirmation

För 13 år sedan vid luciafirandet i Norrbärke kyrka fick vi veta att vår då tvååring samt några yngre barn inte var riktigt välkomna, ordagrant sa en av diakonissorna att det hade varit bättre vår tvååring varit hemma!
Under denna familjehögtid var tvååringens båda äldre syskon med i luciatåget, det vart till och med nämnt att hennes storebror var den första pojken på länge som deltog.
Tvååringen som flera barn i hennes ålder lekte tyst och snällt i hörnet avsett för barn!

Denna diakonissas val av handling medförde att varken jag eller barnen var i kyrkan på flera år, båda äldre syskonen slutade i kyrkokören!

Trots detta har under denna helg vår femtonåring (den forna tvååringen) konfirmerats Ett eget beslut, men jag är glad att hon tog det beslutet och de hade både igår och idag väldigt fina framträdanden. Sjöng, talade och spelade sketcher som om de aldrig gjort annat.
Igår. lördag var kyrkan lika fylld som vid skolavslutningarna.

Efteråt fikade vi här hemma, min släkt från både Uppsala och Lindesberg samt 15 åringens faster och två av tre kusiner från Falun, allt som allt var vi 23 personer som firade och hade mysigt.

Både jag och min yngsta lillasyster häpnade över vår gemensamme fars tidigare intresse av att fotografera, vilket vi tycks ha ärvt båda två. För min del trodde jag att jag hade gemensamma drag med min moster.

Och med detta vill jag tacka alla som kom och gjorde denna helg minnesvärd för vår Linnea.

Midsommar

Och årets första inhemska jordgubbar

Jag började dagen med ett kort arbetspass, fick smacka en god jordgubbstårta hos en vårdtagare som fyllt år på rätta midsommarafton!

Väl hemma gick vi som mången år tidigare till Bygdegården. Det tycks bli bara mer och mer besökare för varje år. En del har man aldrig sett, en del var det länge sedan man mött och det blir ett kärt återseende. Och ibland upptäcker man att tiden har gått för nästa generation har kommit.

Som vanligt blev det majstångsresning, lotter, dans kring stången, fika och sång. Efteråt blev det mer fika hos farmor och farfar som inte följde med till Bygdegården i år på grund av svårigheter att gå.

Fick möjlighet att kopiera ett gammalt foto. Pojken till höger är mina barns farfars far och de brevis honom är alltså hans syster och föräldrar, dvs mina barns farfars farfar och farmor.

Till er andra: ha en riktigt trevlig fortsättning på midsommaren

Pettson o Findus

Just nu på Tv, lika bra både bok som tecknad film.

Suck

Har nu försökt att få in mitt inlägg om den gångna veckan, men inte. Tror jag ger upp för stunden.

Måste bara berätta att jag återigen klippt gräset hos "farfars"! Behövligt? Nej inte än på flera dagar!
Ibland tror jag gubbsen i byn är lika med gräsmattorna som tanterna var med fönsterputs när man var yngre!! Klipper den ena måste den andre klippa minst lika, och herre jösses om gräset skulle vara några cm för långt!
Känns som de jagar varandra med gräsklipparen rakt in i döden.

Och förresten så ska det helst vara en åkgräsklippare hos de något yngre manliga husfädren. Antagligen så att de så fort som möjligt kan bli klara med den tråkiga gräsklippningen så de kan åka till gymet eller springa fem km i skogen - att de kanske kvalat in, i ansträngning, på milen med vanlig gräsklippare det tänker de inte på!

Valpträff med Vita Herdehundar i Enköping

Idag var vi på "valpträff" som Vinterängens kennel anordnade hos "Lyckliga hunden" strax utanför Enköping.

Det var en helt ljuvlig syn när man såg 10-15 Vita herdar från tre olika kullar rusa runt och leka med varandra. För VildaHilda Vilsa vart det dock en liten chock att inte vara helt störst, vackrast och envåldshärskare längre!

Liten madame, visserligen störst bland sina kullsystrar stog först bara och tittade på när alla de andra släpptes lösa och började rusa runt. Men sedan skällde hon nog ut var och en i turordning.

Att bada var en stor hitt bland alla Vitingar, även Vilsa upptäckte den leken och tycktes älska det från första stund

Även en och annan hund av annan ras var med


Och med det vill vi från oss tacka för en trevlig eftermiddag

70-årskalas i Vads bystuga

En av våra Tyska jaktkamrater fyllde 70 år i mars och igår, lördagen den 12 juni hade Råger Hemming ordnat en fest för att fira Jurgen.

Gott grillat kött och tyska korvar, gott att dricka till och så avslutningsvis kaffe, glass, maränger och färska jordgubbar.

Pricken över i:et trevligt sällskap.

Ena väggen målad och vad jag förstod ska detta vara Söderbärkes historia

Skolavslutning och MVG

Som vanligt samling i Norrbärke kyrka och alla klasserna från ettan till fyran sjöng vackert. Speciellt barnen i ettan.

Tyvärr blir det ju alltid så mycket folk så man ser inget utan man får bara lyssna till sina egna och andras telningar.

Jag som själv haft förmånen med att ha vuxit upp med liten byskola och med de tre äldsta som den största delen av skolgången gått på Jobsbo skolan, föredrar ju skol avslutningar i mindre format och med olika framträdanden av barnen! Och där man ser vad de övat in i flera veckor!!

Efteråt får man leta efter både klassen, fröken samt medhavda äldre släktingar så man har i slutänden missat blomster och paketutdelningen till fröken. För inget barn i nämnda ålder har tid att vänta - har det inte redan skett är det redan för sent!!!

Fröken Anna-Lena gjorde iof ett tappert försök att ta det hela innan kyrkan i år, med resultat att vi var bara tre föräldrar i klassrummet, resterande föräldrar hade fullt upp med att få sittplats i kyrkan. Vilket också medför att ingen ser när barnen tågar från skolan till kyrkan!!!

Nåja dagen var lyckad i alla fall. 15 åringen har lyckats få MVG i musik. En stolt mamma strålar.

Att damen är duktig och har tonöra, eller vad det heter, visste jag redan.

Drar mig till minnes när vi en gång för lååånge sedan var på Lalla´s en kusins bröllop. En ung tjej skulle sjunga och tom jag hörde att klangen inte riktigt var som den skulle. Rätt som det är hör jag hur Nea suger efter luft och jag får onda aningar. Hinner precis täppa till näbben på madam och väsa "TYST". Till svar får jag en mycket mörk lidande blick!!!

Höpress

Ibland kan man bara undra. Ringde igår förmiddag på en annons om en höpress och vi kunde komma vilken dag vi ville fredag-söndag. Efter att ha kollat när det lämpade sig bäst gjorde vi flera försök att ringa åter för att meddela närmare när vi kom, men då var det bara en telefonsvarare. Till slut pratade jag in ett meddelande på svararen och bad dem ringa åter om det inte passade.
Ingen ringde åter.
Nu när vi tänkte åka och titta så kan vi inte komma för de har födelsedagskalas!!!
Visste de inte det igår???

Men enligt svärfar hade samma haft liknande annons ute för ett år sedan. Återstår att se vad det är för något man ringt på, imorgon.

Mamma är i Afrika

Letade efter en sak och fann följande händelse nedtecknad.
Följande konversation utspelade sig när min äldsta dotter ringde för nu drygt ett år sedan och ville prata med mig. Kim, en av medlemmarna i "AB RivoRöj" - dvs en av mina tvillingar, då 8 år svarade: "Mamma är i Afrika. Hon är just nu på väg dit."

Dottern: "men vem är det då som pratar i bakom? Är det inte mamma?"

Kim: "nej, för jag har spelat in henne, så jag kan lyssna på henne ibland."


En annan liknande händelse orsakade min yngsta dotter för några år sedan när jag ifrågasatte vem som ätit upp allt godis. Vid tillfället vistades äldsta dottern på Kvinnersta gymnasiet i Örebro, dvs drygt 13 mil här ifrån. Tiden för diskussionen var mitt i veckan och äldsta dottern hade inte varit hemma sedan helgen innan!

Svaret jag fick av yngsta dottern vara att Emmy hade ätit upp allt godis.
Jaha, sa jag, har Emmy varit hem idag över dagen och ätit upp det?

Yngsta dottern: "ja, hon kom hem, åt upp det och åkte igen:"

Jag: "så du menar att hon hunnit allt detta idag?"

Yngsta dottern med värdens oskyldigaste min: "jaaa!"

Hum, jag trodde henne inte en sekund ens "leende"

Vad vore livet utan barnens små vita lögner?

Och idag

Måste bara ta med en bild på värdens sötaste, inte taget idag då! Men just nu saknar jag lilltjejen och hennes pappa!

Men däremot så grönskar det för fullt nu både i det ny uppsatta glas växthuset, ja det är tom. små gröna tomater på en planta. Linnea har satt några potatisar och en av dem har tittat fram liksom sallad och små små morotsblast på rad.

Det ser ut att bli lite av de sådda blomfröna också trots att en av 9 åringarna körde med leksakstraktorn några varv över hela landet!! Just när det var ny sått!

Syrenbersån doftar ljuvligt, dock snudd på lite för starkt.

Och våra 2 år gamla äppelträd har faktiskt blommat.

Valparna har flyttat

Nu har alla sju valparna flyttat till sina nya hem

Lukas vart planerat kvar lite längre. Men i lördags åkte han till Göteborg. Han kommer att få det väldigt bra tror jag.

Liksom Ester i Stockholm, foto från matte Ingalill

Lukas o Chappy vilar efter en stunds busande. Chappy flyttade till min dotter Emmy, där hon får bo med katter, sköldpaddan Agda, pappa Nicke och mormor Busan.

Lukas med mamma Isis några dagar innan flytten.

Två tikar hamnade hos två varsina barnfamiljer varav den sista tiken hos en väldigt trevlig familj i Falun där man även planerar att så småningom använda henne i jakt.

En bild på Akidos som vart Skånepåg. Han har det också bra.Leker med andra hundar och hästarna i stallet. Fotot kommer från matte Camilla .

Och i tisdags hälsade vi på Sam. Han har det också otroligt bra och har blivit jättestilig och långhårig.

Här busar Sam med Chappy.

Nu önskar jag dem alla lycka till och hoppas de får många glada stunder.