Semestern närmar sig

Det blommar för fullt i trädgården, rosorna som aldrig tidigare och smultron jasminen doftar vidunderligt gott. Salladen och potatisen har under kort tid och trots frånvaro av värme vuxit starkt.
Men ingen Theo har dykt upp ännu. Nu har han varit borta i nio dagar. Vi saknar honom så otroligt mycket och man vill bara veta vad som hänt.
Lukas har också varit frånvarande under en tid, men det är vi vanna vid eftersom han brukar försvinna veckovis ibland. Vi har dessutom sett till honom längre in i byn. Tyvärr är det ju så att det finns de som matar andras katter alternativt ställer ut mat till sina egna katter. Det drar till sig även andra i trakten bofasta katter och skapar irritation både här och där.
Själva drabbades vi och en annan granne, eller snarare katterna som blev osams vid mat som en tredje gemensam granne matade vår Pälsmössa med. Vi fick sedan problem att sköta om såren på Pälsmössan då han kom in korta stunder för att få variation i dieten. Den tredje grannen förstod tyvärr inte problemet och tyckte att vi skötte Pälsmössan dåligt och gav honom ännu mer exklusiv kattmat och färsk strömming, Pälsmössan och den andre kattgrannens slogs och spiralen snurrade.
Så flyttade den tredje kattmatargrannen och slagsmålen upphörde, Pälsmössan håller sig sedan dess hemma ;)

Candy, Gem och Pepparkakan har flyttat till stonas sommarhage. Gräset har vuxit sig så högt att småtjejerna försvinner. Men själva tycker de efter en vecka och trots massor av mat, att det är lite tråkigt utan den dagliga människoputsen och är till skillnad mot Candy mycket kontaktsökande. Millan, Skrutten, Kiwie och Mellody går fortfarande kvar här hemma. Millan för att jag vill rida henne ett tag till innan hon får semester, Skrutten för att jag ska kunna rida in honom lite mer innan betessläpp och Mellody i väntan på fölet som uteblev. Nu funderar jag på om jag ska våga släppa ihop henne med Qeros igen trots allt och hoppas på ett föl nästa sommar istället.
Razze går i hagen vid stallet och jag lägger lite mer fokus på att kunna rida honom mer och på egen hand. Det har aldrig blivit mer än lite åt gången sedan han för två år sedan blev halt och jag känner att jag behöver mänskligt stöd. Det är i alla fall inget problem med att sadla och lyfta hovar numer. Razze har dock många oönskade hingstfasoner kvar trots att det nu är ett år sedan han blev kastrerad. Det går nog aldrig ur fullt!

Semestern för mig närmar sig liksom sommarjobb för Lalla och höskörd. Väderprognoserna lovar värme till kommande helg så allt verkar falla på plats eller samman, som man nu önskar se det.
Grabbarna har nu äntligen fått sommarlov på riktigt eftersom de under de första två veckorna tvingades i väg på halvdags sommarskola då de behövde lite extra studier i Svenska respektive Engelska. Första dagen har de tillbringat med att ta igen lite sömn efter helgen, vid datorn, köra lite cross respektive grästrimmer.
Nu får vi se och hoppas på att sommaren bjuder på mycket och mer roligt samt värme.

Pepes cup

Grabbarna har under helgen och med sitt fotbollslag deltagit i Pepes cup i år igen, Förväntan var stor i över en vecka innan. Trötta men nöjda trots det ihärdiga regnet fick de dock på söndag eftermiddag, lite snöpligt åka hem tidigare än planerat. Motståndarlaget som de skulle spela sista matchen mot, meddelade strax innan matchstart att de avstod matchen.
Helgens resultat blev annars som följande; vinst med 3-1 mot Färnäs, förlust med 1-0 åt Nyhammar, oavgjort i både matchen mot Högbo och Skinnskatteberg och slutligen  förlust då sista matchen slutade med 2-1 till Stensätra. Ibland undrade vi föräldrar om inte matchen/rna kunnat sluta lite annorlunda om de som dömde exempelvis haft mer fokus på matchen än publiken.
Trots det och regnet gjorde grabbarna bra matcher, och de hade roligt vilket är huvudsaken.
Nu har tränarna och laget tagit semester och jag/vi vill tacka SFK-P13´s tränare stort tack för det lagarbete de gjort och gör med grabbarna och hoppas på att de orkar nya tag efter semestern och till hösten.

Theo är saknad

 Liten Theo brukar sova bredvid Kim på nätterna.

Theo har fått gå ut sedan ungefär en månad tillbaka.
Han har alltid hållit sig i närheten av huset och kommit så fort man har ropat på honom.









I lördags var han inne på förmiddagen, gjorde en nyfiken lov ner i källaren. Kim hämtade upp honom till köket.
Sedan gick vi till stallet för att fixa några hästars hovar.





På kvällen kom han inte som han brukade när vi ropade. Redan då tyckte jag det var märkligt.

Nu har vi inte sett till honom på fyra dagar, vilket känns olustigt. Det är inte alls likt honom.
Pojkarna har frågat runt i de närmaste husen, men ingen tycks ha sett honom.
En granne kom i och för sig och sa att han trodde det var Theo han sett samma morgon...men om det nu var Theo och inte någon av de andra katterna, så är det märkligt att han inte kommer när man ropar.
Det är verkligen inte likt honom.

Det är lätt att man får "hjärnspöken"!

Vi saknar i alla fall Theo oerhört mycket för han har en speciell personlighet.