familjens tre hingstar har nu kommit hem till oss efter några månader i "vinterförvaring" hos min äldsta dotter.
Vid lastningen till transporten reste sig Razzeman som nu blivit tre år och ganska stor, på bakbenen och jag insåg ganska omgående att lilla jag skulle nog omgående tappa kontrollen över honom om inte något hände snabbt!
Sagt och gjort, jag åkte till närmaste hästsportbutik och införskaffade en Duallygrimma, vi har ett hingsbett men kan jag använda ngt som fungerar och är mildare än det är jag glad.
Idag har vi varit på vår andra långpromenad och det funkar jättebra hitintills, idag provade jag även att spänna en longeringsjord på honom som förberedande till sadeln. Razzeman bryde sig inget alls om longeringsjorden så eventuellt imorgon ska jag prova sadeln.
I höstas införskaffades två röda bomlösa sadlar och jag måste säga att det är det bästa jag haft i sadelväg hitintills. Smidiga, lätta, sköna att sitta i och framför allt hästarna gillar dem bättre.
Razzeman gillar skarpt våra promenader, tittar nyfiket sig omkring och får då och då en liten belöning i form av att tugga på ngn grästuva. Inte var han rädd för varken korna eller tjurarna, inte heller för glassbilen som skramlade förbi oss idag. Det var bara jag som skakade över åsynen av en lång kopparorm som så lägligt låg i solen o "Ormbacken", en av vägarna ut i skogen.
Nu ska jag vila mina ömma fötter och skavsårsprydda fötter och ladda inför etapp 2 i internationella provet i engelska.
Ha en skön vårkväll
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar