Konfirmation

För 13 år sedan vid luciafirandet i Norrbärke kyrka fick vi veta att vår då tvååring samt några yngre barn inte var riktigt välkomna, ordagrant sa en av diakonissorna att det hade varit bättre vår tvååring varit hemma!
Under denna familjehögtid var tvååringens båda äldre syskon med i luciatåget, det vart till och med nämnt att hennes storebror var den första pojken på länge som deltog.
Tvååringen som flera barn i hennes ålder lekte tyst och snällt i hörnet avsett för barn!

Denna diakonissas val av handling medförde att varken jag eller barnen var i kyrkan på flera år, båda äldre syskonen slutade i kyrkokören!

Trots detta har under denna helg vår femtonåring (den forna tvååringen) konfirmerats Ett eget beslut, men jag är glad att hon tog det beslutet och de hade både igår och idag väldigt fina framträdanden. Sjöng, talade och spelade sketcher som om de aldrig gjort annat.
Igår. lördag var kyrkan lika fylld som vid skolavslutningarna.

Efteråt fikade vi här hemma, min släkt från både Uppsala och Lindesberg samt 15 åringens faster och två av tre kusiner från Falun, allt som allt var vi 23 personer som firade och hade mysigt.

Både jag och min yngsta lillasyster häpnade över vår gemensamme fars tidigare intresse av att fotografera, vilket vi tycks ha ärvt båda två. För min del trodde jag att jag hade gemensamma drag med min moster.

Och med detta vill jag tacka alla som kom och gjorde denna helg minnesvärd för vår Linnea.