Sakta men säkert går vi framåt.
Förra veckan tordes jag mig på en ridtur ner mot ån och bort mot en sommarhage. Strax innan ån hoppade jag av och vi gick över bron. Millan var så lugn att jag vågade mig på att sitta kvar och rida över bron. Hon klippte lite med öronen men för övrigt helt lugn.
Igår blev det en ridtur mot åkrarna och skogen bortanför hagen vid stallet. Eftersom isen en bit in i skogen var hård så beslöt vi att vända. Istället red jag runt i kanten på en åker. Tillbaka mot vägen blev det några oförberedda travsteg men hon stannade snällt när jag höll in henne. Sedan provade jag flera gånger att vända genom viktförskjutning. Millan snappade snabbt vad jag ville och bytte kurs. Bara några gånger behövde jag extra förstärkning med tygeln.
Duktig och klok häst jag har. :)
I stallet är hon lugn efter en ridtur. Tycker väl att hon fått tillräckligt med uppmärksamhet och inga protester över att jag pysslar med Skrutten. Men de dagar vi inte varit iväg på en ridtur kan hon demonstrera sin åsikt genom ilskna miner.