Den enda som tycker livet är toppen just nu tror jag är VildaHilda Vilsa. Hon far runt mellan snöplogskanterna som en pingpongboll. Welsharna tycker det blir väldigt besvärligt efter ett tag, då stora snöbollar fastnat i pälsen. Alice får stora problem att ta sig fram på den oplogade vägen när det kommit ner nästan två dm blötsnö.
Själv upplever jag en själslig plåga då man på dagen är i Örebro och det knappt finns snö, vårblommor som snödroppar och krokusar kommit upp i en del gräsmattor. Sedan kommer man hem till minus 15 grader meterdjup snö och dåligt med vatten i brunnen.....
Men mycket snö har försvunnit, men kylan förde med sig skare. Skare som djuren kan skära sig på!
I tisdags skulle mannen i huset ta ut Candy häst från stallet inför min dagliga ridtur. Det bar sig inte bättre än att sadeln hakade i stalldörren. Stalldörren som på grund utav snö, is och markförhöjning nu så här på våren inte går att öppna fullt ut. Dörren hakade av och skrämde Candy lite granna när den åkte med en bit. Mannen sin tur vart rädd att få dörren på sig så han släppte Candy som i sin tur tog raka vägen till hagen via djupsnön!
Resultatet blev en två centimeter lång reva strax ovanför ena bakhoven.
Ridturen blev istället en inpackad hov och två dagar i boxen. Idag har Candy fått komma ut. Fortfarande med inpackad hov, men väldigt nöjd med den återfunna friheten i hagen.
Hästkompisen, Skrutten som har matvägrat i två dagar och bara stått i hörnet av hagen så han sett in i stallfönstret, blev även han stormförtjust över att åter ha reservmamma Candy med sig. Han drog flera varv runt hagen av pur glädje innan han körde mulen i höbalen!
Trots bakslaget med våren ser jag fram mot helgen. Lilla barnbarnet har nyss kommit och ska sova hos oss över natten. Imorgon ska hon följa med oss ner till sin pappa och våran son som flyttade till Bålsta förra helgen och nu gjort sin första vecka på Livgardet. det ska bli spännande att få se hur han och hans tjej bor , förutom att se honom då förståss.